18.28

SLUTA ÄT LISA


18.00

Ni vet när man vet att man gjort något mycket dumt?
sådär dumt att man undrar om livet är värt att levas, vandrandes på jorden med ett huvud fyllt med lika många hjärnceller som i en badboll?
Ni vet när det där dumma var något man sa till någon man tyckte förtjänade det just i stundens hetta
men att man sekunden det slank ur munnen ångrade det man just sagt?
Ni vet hur dumt det där dumma känns då?
Ni vet hur dum man känner sig?
Man borde köpa en blomma, be om ursäkt och skaka hand
men man tycker att personen man tyckte förtjänade det där dumma just då i stundens hetta faktiskt också borde köpa en blomma
och man tänker inte vara den att göra det först (stolthet ni vet).
Ni förstår vad jag menar va?

Det är då man tackar internet.
Att inte uttrycka sig i tal ger inte samma förnedrande, pinsamma känsla
man har även tid att fundera ut eventuella argument utan att på tveksamma grunder behöva staka sig fram som en handfallen politiker.

Så, jag ber om ursäkt nu!
Du förtjänade att få höra något
men inte just det jag sa.
Förlåt.

bloggjävel.

bloggjävel.

bli medlem:


som vanligt kan jag inte...

...sluta tänka på hur det kunde varit nu, om jag hade tänkt då, på hur det kunde bli.

kom, så får du hårt godis

Idag har jag lärt mig ett nytt ord: klimat-deklarerade varor.

Tänk vad man kan hitta på! Först klimatsmart och nu det här!
Frågan är när människor ska börja göra något på riktigt och inte bara svänga sig med fina ord och anordna små löjliga earth hours?

dagens "om jag hade levt i en musikal" - låt:



Jag undrar om en text kan bli mer exakt och precis, samtidigt som den är helt ologisk och luddig..?

lack of courage

Ha
haaa
hahahahaaaaa
aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa

Nu vet jag varför man inte ska våga fråga, försöka ge sitt hjärta eller intressera sig
DET GÖR ONT
som fan.


dagens "om jag hade levt i en musikal" - låt:


ALLEZ AU DIABLE

Allihop!
Iväg med er!


Nej, kom hit. Ligg i min säng, få mig varm, gör mig synlig (i era ögon).
Att lite närhet ska vara så svårt att få tag på.

Men jag har ju mina fem prov, två tal och labbrapport att krama om.


dagens "om jag hade levt i en musikal" - låt:


dom vet ingenting om oss

Jag blir så himla trött nu, faktiskt.
Upp och stå, hoppa.
Bättre än att gå och lägga sig, sova.
Såklart att det inte finns något att se fram emot om det enda man ser är ett tak.

20.17

pessimist = realist


dagens "om jag hade levt i en musikal" - låt:


born under a bad sign

Kom igen nu livet, chockera mig!
Kom igen nu
nu nu nu nu nu nu
nu nu nu nu nu
nu nu nu nu
nu nu nu
nu nu
nu

Jag behöver lite kärlek från något håll

lita sympatier från något annat

Det har gått 13 824 000 sekunder sedan jag senast kände värmen från en annan hand runt min midja, andra läppar mot mina, andra ben mot mina.




mannen i den vita hatten

Här sitter jag, bländad av ett vitt sken. Men jag ska inte, jag ska hålla mig hemma. I skinnet. Ta det lugnt, spara min lever och mina hjärnceller.
Jag är taggad, riktigt taggad. Nu jävlar.

Och till er alla som är ute och gör staden osäker:
Hoppas ni har det förjävligt och tråkigt. Hoppas att ni spyr, somnar i en buske och blir bestulna på allt ni äger!

Pusspuss

bråttom till bussen

Du har nog rätt Sophia.
Jag är nog lite kär ändå
men det tänker jag inte erkänna förrän du undrar var jag är.
Precis som Romeo.

dagens "om jag hade levt i en musikal" - låt:



En av de få så kallade "dunka dunkalåtarna" jag bara inte kan få nog av!

i den vita helgens tecken

Nervös
ös
Jag vill ha fullt ös medvetslös
men jag ska klara en helg, bevisa för mig själv att jag kan!
För visst kan jag?


09.12

Om man gör tillräckligt många facebook-quiz kanske man kan lista ut vem man är, utan att för den sakens skull ha behövt anstränga sig nämnvärt för att hitta sitt inre eller sin självinsikt.
Jag är helt övertygad om det!
Nu vet jag vilken sexställning jag tycker bäst om, hur mycket sex jag mår bra av att ha, vilket parti jag tillhör, hur jag är på fest, hur jag är som kompis..
Uppmärksamhetsbehoven är fyllda, jag vet hur jag är och hur andra ser på mig!

Tack facebook!

dagens "om jag hade levt i en musikal" - låt:




Killen som pratar i början har mer rätt än vad han själv förstår. Vad fan hände, Mick?
Men låten är riktigt parrrrrty!

tillbaka till framtiden

Mycket att göra mycket att göra mycket att göra,
så kan  vardagen beskrivas.
Och jag ska ha en vit helg, det  här kan inte gå annat än lite åt fel håll.
Men det ska nog ordna sig om jag bara sitter här tillräckligt länge och låtsas som ingenting.

dagens "om jag hade levt i en musikal" - låt:




Underbar live-version!

Köpenhamn:












nödvändigt

Under sin livstid har man...
- ... letat efter saker man tappat bort i femton år.
- ... upplevt INTENSIV smärta i 27 timmar. Då pratar vi blodvite, brutna ben och barnafödande.
- ... ljugit i två dagar effektiv tid. Blåljugit.
- ... känt att det borde ha funnits något bättre att hitta på i 4 veckor.
- ... låtsats att man fattar vad folk runt en pratar om i 9 dygn.
- ... räknat ut hur mycket man ska ge dricks i 3 dagar.

(från 1000apor.se - Calle Schulman)


sponsored by destiny

Egentligen borde jag byta dagens "om jag hade levt i en musikal" - låt, min hjärna känns mer som en SMK-låt. En massa plink-plink, ingen riktig koll. Tankar som grener ut till vänster och höger, som omringar mig och förstör min koncentration.
Jag tänker på att jag inte fått svar på mitt mail från BT, och alltså ingen lön. Kanske försöker de jävlarna lura mig? Idioter i så fall, jag ska ju faktiskt jobba där på lördag. Nej, nu är det jag som ringer den där Lars minsann.
Fy vad jobbigt. Ringa människor. Och det är det jag ska göra nu i framtiden, det är mitt jobb - att ringa människor. Fan också. Nej, såklart att jag klarar av det här! Jag klarar ju av allt. Minsann.
Jag undrar hur det känns att ha ont i njurarna, killen i 'aldrig fucka up' har ont i njurarna säger han. Skyll dig själv säger jag, som tar anabola. I hemlighet tänker jag en annan sak också, men det är hemligt sa jag, så fråga mig inte vad det är jag tänker om honom egentligen.
Vidare tänker jag att jag måste sluta prata med människor, det blir bara fel. De får prata med mig istället och säga till om de vill ha ett svar. Annars känner jag mig så överflödig och dum, när jag bara babblar. Och så tänker jag lite på dig, vad ska jag ta mig till med dig? Va? Ja, jag struntar nog i det, i dig.
Jag har inte ätit frukost än, jag är hungrig. Lite hunger skadar nog inte mig dock, så som jag ser ut. Satan i gatan, det ska jag ta tag i också. Sommaren 2009 får bli sommaren 2069 istället.
Illgött (ett fint ord som jag nyss lärde mig).
Jag är sugen på en bonnagädda, men mina är slut. Jag får köpa nya i Danmark. Jag ska nog stanna i Danmark, gifta mig med en snygg dansk hippie och på i kollektiv.
Illgött.
Fan vad illgött.
Nu ska jag tänka lite till. På lite annat.

dagens "om jag hade levt i en musikal" - låt:




Ett plus i kanten till den hemmagjorda, men otroligt välgjorda, musikvideon som beskriver exakt hur den här dagen känns i mitt huvud.

klockan 05.00 en måndagsmorgon...

....strövade jag på Borås övergivna gator, med The Clash skränande i mina öron.
Några kaniner sprang över vägen och skrämde mig nästan till döds. Det var kallt och kylan sved som eld i mitt huvud och i mina lungor.
Jag satte mig på den smutsiga marken i väntan på bussen, jag hoppade på den och åkte ensam med busschaffören till Sandared.
Sedan somnade jag.
Och nu sitter jag här och undrar var resten av dagen tog vägen.

adjö romans!

Jag letar efter det där, den där, han där.
Du är den rätta (och du och du och du).
Vi kan vara som i alla filmer och sånger, lyckliga som gjorda för varandra. Jag kan vara sval, mystisk, smal, fin, vacker och du får sitta brevid och vara ännu bättre.


Ja, så gör vi.

I sommar är det du (och du och du och du) och jag.


dagens "om jag hade levt i en musikal" - låt:


aldrig fucka up

Igår var minsann mycket trevligt, dryga ordningsvakter och lite förnedring till trots.
Nu  mår jag lite illa av alldeles för mycket godis, om inte denna onda cirkel av onyttigheter tar slut snart kommer jag inte bara ha en fuckad lever utan även femtio kilos övervikt.

Det ska jag ordna senare.
Då ska jag även skriva klart lite uppsatser och plugga till några prov.

Nu ska jag förbereda mig inför kvällen och dess kommande bravader.


livet är en fest

Moses, han som flöt i vassen?
- Ja, den där Moses var dum så in i vassen!

(hälsningar den skämtsamma mannen på busstationen)


dagens "om jag hade levt i en musikal" - låt:


16.34

Alltid denna tristess.
Melankoli, dekadens, sömnbrist, huvudvärk.

Svaret: dans, musik, alkohol



häng gud

Några anledningar till att religion suger:
- religion skapar krig
- religion gör människor inskränkta 
- inskränktheten får mig att bli irriterad på människorna som i övrigt verkar vara så rationella
- religion ger människor hopp om livet efter döden (= de självmordsbombar sig själva)
- med religionen tillkommer en massa högtider, då alla affärer och gym hålls stängda
- dessa högtider ger människor en ursäkt att äta fett mat och äckligt godis, vilket resulterar i viktuppgång och ångest

Nej, det här med gud är fruktansvärt överskattat.

dagens "om jag hade levt i en musikal" - låt


radio p3

Var är min familj?
Var är de?
Jag vaknar, duschar, sätter på kaffe och tittar mig runt.
Det är då det slår mig; min familj är borta.
Ingen lapp, inget sms där de talar om vart de har försvunnit.
Jaha, känner jag. Försöker de ge igen för alla gånger jag inte har hört av mig?

Skillnaden: Jag trivs bäst när jag är ensam hemma, nu är det jag som korkar upp vinflaskan och börjar lite smått inför ikväll.


YEAH


émile ou de l'éducation

Det är du och jag, dagboken. Du finns alltid här; som en trygg, varm kudde att bara sjunka tillbaka på, gråta i, krama om. Ni är båda väldigt omänskliga, du och kudden alltså, men det gör inget.
Jag och människor går inte så bra ihop, förstår du.
Du kan se mig och andra människor lite som en.... som en.... nej fan, jag hittar ingen bra jämförelse.
Kanske som en tjockis och en godisbit. Tjockisen vill äta godisbiten, men vet att hon inte borde. Godisen vill inte bli uppäten, den vill inte dö, men samtidigt förstår den att den måste ätas. Den måste uppfylla sin naturliga funktion liksom.
Det var en dålig metafor, men det får du ta dagboken.
Jag orkar inte vara med människor, men jag vill heller inte vara ensam.
Jag tycker bara att någon ska komma fram, klappa mig på huvudet, sjunga en låt, bjuda mig på en drink, dansa med mig, ta med mig hem, krama om mig, smeka min kind, pussa mig på näsan, säga "jag tycker om dig" utan att ångra sig.

Det tycker jag. Så, dagboken, vad tänker du göra åt det?

Vad säger du? Jag hör inte?
Va?
Ska jag göra något åt det? Jag, själv? Är det mitt ansvar?

Nene, nu tycker jag att du tar i.
Säger du att du förnekar min situation? Tycker du att jag skyller mina problem på uppdiktade fantasier?
Nene, nu är det du som ljuger. Faktiskt.

Jag som trodde du var min vän, dagboken. Vänner ljuger inte. Faktiskt.
Ne, nu är det du som är dum. Sitt inte där och säg att jag har fel! Jag har aldrig fel, dagboken.

Dagboksjävel. Nu är det du som är tyst.


Tyst, sa jag!


dagens "om jag hade levt i en musikal" - låt


death and all his friends

En tanke slog mig när jag vandrade hemåt; jag har aldrig gråtit över någons död.
Nu, i skrivande stund, kommer jag dock på att jag grät när min fågel dog.
Och nu tänker jag att jag är en riktigt dum jävel, som glömmer lilla Eddie. Min fina lilla fågel.

Sedan undrar jag vem som kommer näst,
och tänker att det här med livet ändå är ett rätt sorgligt kapitel i Dödens bok.

Jag menar, vi lever i några år och är döda i en evighet.

Nej, det här med kristendomen kanske är något man ska satsa på.
Eller kanske någon annan religion där man tror på ett liv efter döden, så att man inte behöver ägna så mycket tankekraft åt det när man nu lever.
För att är jävligt dumt, att tänka på döden när man lever.

Eller hur?

Jag skulle ju kunna oroa mig för något annat kanske.


förnedrad

Hörru
nu tänker jag ge upp
men om du kämpar lite
så kanske jag återupptar glöden

pusspuss

söndag

Vaknade klockan 13.00, läste till 14.00. Pratade med syster till 15.00. Sydde om min klänning till 16.00. Åt frukost till 16.30.
Satte mig vid datorn och har nu suttit här senaste halvtimmen.
Jag har inte fått "fan jag måste ta tag i mig själv" - ångest än och den kommer inte komma, för det är lllllooooovvvvv nästa vecka. Fy fan vad angenämt!
Dock börjar ensamhets-ångesten smyga sig på, det är nästan lite sorgligt att jag inte kan vara för mig själv i mer än några timmar. Jag kanske växer ifrån det, mognar till lite.

Igår var en trevlig kväll med många nya ansikten, gratis alkohol och en stor balkong, för att tala om något helt annat.

Nej, lite stimulans. I form av? Jag kanske ska börja sticka, eller så kan jag ta en springrunda.
Eller så sitter jag här i mitt rum, på golvet, och tänker på att jag ska tänka på något annat än det jag tänker på.

helgens "om jag hade levat i en musikal"-låt


fredag hela veckan

Jag har lärt mig ett nytt ord, eller snarare en dialektal synonym för ett ord jag kan. Jag vet inte hur det stavas, jag vet inte ens om det har någon bestämd stavning, men tänk er tussig uttalas med en redig skånsk dialekt!
Så, för att utnyttja mina nya kunskaper tänker jag beskriva gårdagen som just tussig.

not forever

Idag ska jag gå och bli förnedrad till förnedrandets yttersta gräns.
Jag ser verkligen fram emot det.

under the gun

Du är dum
Du är dummare
Du är dummast

Det finns inte plats för mer sorger nu

så ni är alla dumma

och jag är arg


jag drömde en natt...

om hundvalpar. Riktigt söta, gosedjursliknande små svarta hundvalpar som slickade mig i ansiktet och bet i min hand.


nikotin?

Nu vet jag vad allt det här kan bero på!
Det slog mig som en blixt från klar himmel    -min kropp har cravings efter nikotin!
DET är problemet: NIKOTIN-CRAVINGS.

men jag skola icke lösa detta genom att vandra den lätta vägen, oh nej.
Den vägen får vänta på mig till fredag, då är det dags (och tillåtet) att släppa efter för kroppen (och kanske köttets, om det hjälper) lustar.

Skål!

...en minut senare

Att tillägga är att jag är en stark kvinna, jag är alltid säker på mig själv, jag tappar aldrig masken eller självförtroendet.

You go girl! (för att citera liberalen i min klass)

kranialnerver

Jag undrar om det är värt all den psykiska ångest, dessa fysiska konstigheter eller det sinnesrubbade känslomässiga tillståndet jag befinner mig i av och till.
Sanningen är att det med all säkerhet inte kommer att vara värt det i slutändan, eller hur?
Det har aldrig någonsin varit värt det i slutändan. Det slutar bara på ett sätt.

Eller så slutar det inte så

Eller så gör det det.

Eller inte.

Eller?

Kom igen.
Ett tecken.

Ja
Nej
Kanske
Eller?

halvtid i drickat'

Här sitter jag och, så att säga, "göttar mig i solen".
Efter lite, så att säga, "tjittjatt" på Viskan med Sophia är motivationen till att sätta sig med 32 frågor naturkunskap ungefär lika med noll (egentligen ligger den på minus).
Men vad gör det när solen skiner och vårkänslorna, så att säga, "spritter" i kroppen?

Nu ska jag istället gå och låtsas som att det vore sommarlov.

dagens "om jag hade levt i en musikal" - låt:


06.51

Mathilda om ge mig nåt som tar mig någonstans:
              nej du är ju en av de bättre tidsfördriven på kvällen

Här har vi en dam som vet hur jag ska tas!
Självklart ska ni inte sluta läsa min blogg, det var uppmärksamheten jag ville åt.
Det förstår ni väl? Jag är ju inte mer än människa.

RSS 2.0