way out west

Smått stressad. Har inte packat och ej heller skrivit ut biljetten. Skrivaren fungerar inte, frågar mamma om vi kan åka in till hennes jobb och skriva ut den där.
Nej, det tänker hon inte göra nu. Hennes upptagna liv består nämligen av att plantera om blommor och öva på step up-passet framför att vara snäll mot sin dotter. Frågar mig själv hur i helvete man kan bli så empatisk och ovillig att hjälpa andra medmänniskor.

Fitttttttttttttttttaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0