hela världens hunger samlad i mig

Upp och ner, orkar inte. Emotionell och empatisk på samma gång? För mycket ambivalens för ett huvud och ett hjärta. 
Som att ensamheten äter upp allt jag stoppar i mig, ständigt hungrig. Dränk allt i vin, vakna mätt och för trött för att bry sig.

Död åt er med någon att hålla om.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0