Popsong2006

Kvällen igår framskred precis så som jag trodde, alla släktmiddagar brukar te sig likadana av någon konstig anledning. Jag funderar på om det beror på att min släkt består av ett antal inkompetenta lastbilschaufförer utan det minsta uns intelligens i sig och därför inte har något att prata om, men vid middagen kom jag fram till att detta inte stämmer.

Förra helgen var jag på en HIV/AIDS - utbildning för Röda Korsets Ungdomsförbund och där fick jag reda på att om man är bög (eller har haft "bögsex" en enda gång) får man inte lämna blod.
Eller fick, den lagen togs bort för några månader sedan, men det hör inte till saken just nu.
Detta upprördes jag starkt av, då anledningen till detta ansågs vara för att homosexuella män löper en större risk än andra att smittas av HIV. Detta är förvisso sant, men även ungdomar tillhör den gruppen och ung har alla varit så alltså borde ingen få lämna blod!
Man kan undra varför man har kommit fram till att förbjuda ALLA homosexuella män att lämna blod, istället för att bara testa blodet som man gör för alla andra sjukdomar.
Det är en så sjukt jävla absurd tanke att den här lagen bara togs bort för några månader sedan och att vi i Sverige ens kan förmå oss att tala om jämställdhet! Jag blir så himla fan jävla arg.

I alla fall så sade jag detta högt till alla vid matbordet för att se om det skulle väcka upp en intressant diskussion hos mina Svensson - inrutade släktingar.
På skämt (förmodade jag) svarar min morbor: ja, men det kan jag förstå. Hade jag behövt blod hade jag fan inte velat ha något jävla bögblod i mig.
Min pappa börjar skratta och säger: Ne, det är klart.
Jag tittar på min idiot till morbror och vänder mig sedan om för att studera mitt pucko till pappa, tur nog säger han då: Men Lisa, vi skojar ju bara. Det är sjukt, jag vet.
Puh, tänker jag och andas ut det hysteriska anfall jag var nära på att få. Men då märker jag att min mansgris till morbor tydligen inte delar min fars åsikter. Han skämtar inte alls utan säger: Ne, det är så jävla äckligt. Något fel är det på dem. Fy fan! 
Min morbor har innan bara varit en liten dum, tjock snubbe med typ IQ fiskmås (det är ett fult uttryck, men verkligen passande vid beskrivningen av min morbor) vars dumma kommentarer man bara kan skratta bort, men nu är det småkorkade inte gulligt längre. Han är inte längre larvigt dum och elak i mina ögon, han är ondskefull!
Hans fortsatta argumentering om att homosexualitet faktiskt inte är naturligt (de kan ju inte få barn) och därför är äckligt och borde förbjudas får mig att vilja spy upp min vegetariska mat och slänga den i ansiktet på honom.
Visst, homosexuella kan inte få barn men det kan inte min faster och farbror heller.
Borde inte de också förbjudas från att älska varandra då? Frågan är ju om kärlek bara finns för att man ska kunna skaffa barn.
All kärlek är kärlek enligt min åsikt. Att jag är ihop med min pojkvän är accepterat, då borde Jonas Gardells förhållande med Mark Levengood också vara det. Vem är det som säger att min kärlek till Anton är mer äkta än Jonas kärlek till Mark? 
Även om jag kanske inte riktigt kan förlika mig vid tanken på att älska en person av samma kön som jag, på ett annat plan en kompisplanet, så är det fortfarande kärlek. Vem är han att avgöra vem som ska få tycka om vem? Jag blir så himla fan jävla arg. Korkade, fascistiska jävla bonnjävel.