tr a llalala

Det är i sådana här situationer framför alla andra situationer som jag bara vill skjuta mig i huvudet och lägga mig död på ett kallt betonggolv.
I sådana här känslomässigt frustrerande situationer där inget är som det ska, som det var eller som det borde vara.
Jag kan inte bestämma mig för om jag vill lyssna på Loveninjas eller Kent, lika lite som jag inte kan bestämma mig för om jag vill ha dig tillbaka eller inte. Jag vet inte INTEINTEINTEINTE
Vill jag bara vara med någon eller vill jag vara med just dig? Jag tycker att du kan ta och svara på den frågan åt mig. Du kan väl gråta, ringa mig, be mig att bli min.
Men det är ju inte så lätt, för även om jag tror att du skulle dö för min skull tror jag inte att verkligheten är sådan. Man det känns bra att tro att i alla fall någon tycker om mig, litegrann.


Jag är mer konfunderad en ledsen, och det är ju bra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0