Popsong2006

Härligt uppvaknande som vanligt av min väckarklocka. Morgonen börjar med mitt vanliga: toalett, smink, kläder, hår och frukost. Frukosten är vanlig: smörgås med te, järntabletter och juice.
Sedan kommer pappa och gör mig sällskap.
Jag garvar lite åt stureplansvackraste.se och visar pappa tjejen med de stora brösten. Pappa skrattar inte, med datorsladden råkar jag nämligen välta ut hela hans tekopp över golvet.
Han blir lugn, datorn klarade sig.
I en tyst symbios börjar vi sedan torka upp spillet med papper och trasa.
Mamma kliver in i köket. Pappa och jag suckar inombords. Nu börjas det, men inget händer. Inget BLABLA kommer ut ur kärringens mun.
Förrän vi är klara.
Tydligen kan defenitionen av klar skilja sig från person till person, tydligen jävligt mycket i samma familj till och med. Kärringen börjar gorma "Tycker du att du är klar där, HAH?" som någon jävla gangster från Queens. Hon muckar med mig den jävla tanten.
Ja, svarar jag, eller vad är problemet nu då? "Problemet HAH (fortfarande gangstermorsa), det är ju för fan BLÖTT på golvet." Jaha, det är ju konstigt. Är du dum eller? Vatten är blött, säger jag pedagogiskt till kärringen.
Hon förstår inte, vredet har tagit över henne, hon kan inte sluta. MÅSTE FORTSÄTTA.
"Ni kan ju för fan inte bara låta teet vara så att det torkar IN I GOLVET." säger hon hysteriskt medan moppen plockas fram och börjar fyllas med vatten och skurmedel.
"Men vi har ju FÖR FAN torkat golvet med en trasa din jävla idiot, det blöta är vattnet från den FATTAR DU VÄL?!?!"
Hon förstår fortfarande inte.
Vi skriker på varandra i några minuter till, sedan går pappa och jag stänger av.
Kärringen mumlar än: nene, lyft inte upp fötterna. Inte för min skull, ansträng dig inte, säger hon och torkar av golvet med kökshanduken.