ATT VÅGA HOPPAS PÅ NÅGOT FINT ÄR ATT SKJUTA SIG I HUVUDET
Här sitter jag och försöker fnula ut något bra, något intressant som beskriver mitt intressanta liv, men det går inget vidare. Inte för att mitt liv inte är intressant, utan mer för att min hjärna känns som en kladdig snorboll där ingenting vill fastna eller lossna från.
Den känns seg, hjärnan alltså, men jag måste medge att det är en rätt skön känsla - som att jag är ständigt pårökt.
Jag tycker dock att det snart är dags för den här veckan att bege sig mot helgen, jag behöver förstöra några fler hjärnceller så att den här känslan håller i sig.
Den känns seg, hjärnan alltså, men jag måste medge att det är en rätt skön känsla - som att jag är ständigt pårökt.
Jag tycker dock att det snart är dags för den här veckan att bege sig mot helgen, jag behöver förstöra några fler hjärnceller så att den här känslan håller i sig.
Kommentarer
Trackback
